Forskning på Växthuset
Vi är två speciallärare på Växthusets skola som under läsåret 19/20 drivit ett av Utbildningsförvaltningens forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU). Tanken på ett praktiknära forskningsprojekt fanns redan hos oss, så när vi fick möjlighet att ansöka tog vi naturligtvis chansen. Det som utmanade oss mest var att det finns en stark laddning i begreppet inkludering och att inkludering alltmer har kommit att handla om var utbildningen äger rum snarare än om kvalitén på undervisningen. Med detta faktum som drivkraft beslöt vi oss för att studera två goda exempel, alltså skolor som har en medveten strategi i inkluderingsarbetet, hög måluppfyllelse samt ett gott skolklimat.
Vad var det då vi fann när vi analyserade våra resultat? Jo, på bägge skolorna fanns ett gemensamt synsätt på hur undervisning och övrig pedagogisk verksamhet skulle utformas. En av lärarna uttryckte det på följande sätt ”Det är viktigt att vi har någon slags konsensus på skolan om vad olika begrepp betyder och vad som förväntas när vi arbetar:” Egentligen ganska självklart, men i arbetet med att förändra en verksamhet är vägen fram till det simultana uppfattandet av mål och värdegrund både lång och mödosam.
Skolledningens betydelse framkom också tydligt i vår studie. För att en skola ska lyckas skapa en inkluderande lärmiljö krävs en organisation, helst på alla beslutsnivåer, som ser mångfald som en tillgång, snarare än som ett hinder, och som kan bistå lärarna i att möta elevernas behov.
Att hålla i och hålla ut lyfts också fram i intervjuerna: ”Att skolledningen inte lämnar personalen ensamma i utvecklingsprocessen är viktigt för det går ju upp och ner i såna här processer.” Nog så viktigt att komma ihåg när man befinner sig mitt i ett utvecklingsarbete.
Intervjusvaren belyste även faktorer som försvårar inkluderingsarbetet. Bland annat att elever i behov av särskilt stöd givetvis ska få det stöd de behöver, men risken då är att detta sker på bekostnad av att de tillskrivs en identitet som grundar sig i vad som ses som avvikande. Vi tolkar detta som att det finns ett dilemma inbyggt i arbetet med att skapa en inkluderande skola.
En annan observation som vi gjorde var att de intervjuade lärarna och skolledarna ogärna använde ordet inkludering. ”Vi pratar inte om inkludering utan om att tillgängliggöra undervisningen på olika plan”. Begrepp som god lärmiljö, tillgängliggörande undervisning och lektionsdesign fick istället beskriva det som vi tolkade som ett inkluderande arbetssätt. Alltså är det inte så viktigt vad man väljer att kalla det man gör. Fokus bör istället ligga på vilken värdegrund arbetet vilar på.
Vad är det då vi tar med oss från vårt utvecklingsarbete? Jo, att om vi betraktar skolan utifrån ett inkluderande perspektiv fungerar den som ett system som välkomnar alla elever, där elevers olikheter blir en grundläggande förutsättning i en social gemenskap. Detta förutsätter ett relationellt perspektiv på lärande och bygger på ett synsätt som innebär att skolan är en viktig aktör för att minska avståndet mellan människor och mellan olika grupper och som verkar för att olikheter respekteras och ses som en viktig förutsättning för lärande.
Cecilia Morley och Helena Ramund Norén
Välkommen att läsa rapporten via länken nedan:
En fallstudie om arbetet med inkluderande lärmiljöer på två svenska grundskolor. (PDF, 456 KB)